
Omfattas ditt företag av DORA? Då ska ni upprätta ett informationsregister
september 27, 2024
DORA forum
november 8, 2024
Omfattas ditt...
september 27 , 2024
DORA forum
november 08 , 2024Bakgrund
Överskuldsättningen i Sverige är ett problem som regeringen har satt fokus på. Konsumenternas skulder hos Kronofogden har växt med 28 miljarder kr till 129 miljarder kr mellan 2022 och 2024 och antalet personer med skulder hos Kronofogden har ökat med 24 000 sedan 2023. Mot denna bakgrund har regeringen kommit med nya lagförslag om konsumentkreditgivning, som gäller högkostnadskrediter och konsumentkrediter (Prop: 2024/25:17). Med dessa ändringar avser regeringen att minska riskfylld kreditgivning och stärka konsumenters ställning på kreditmarknaden.
Sedan några år tillbaka finns regler för högkostnadskrediter med bland annat ränte-och kostnadstak som ett led i det utökade konsumentkreditskyddet. Nu finns även förslag till ytterligare skärpta regler genom en utökad tillståndsplikt för konsumentkreditgivare. Det förslås ske genom att konsumentkreditinstitut – som i dagsläget reglerar genom lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter (LVK) – i stället regleras som banker genom lagen om bank och finansieringsverksamhet (LBF). Se vår tidigare artikel för mer information. Reglerna som tidigare endast slagit mot högkostnadskrediter utökas nu till att omfatta samtliga konsumentkrediter utom bostadslån.
Förslag till ändringar om konsumentkrediter och tillståndsplikt
- Tillståndsplikt: LVK upphör och de institut som i dagsläget regleras genom detta regelverk måste söka tillstånd enligt LBF för att fortsätta bedriva konsumentkreditgivning.
- Räntetak: Sänkning av räntetaket för konsumentkrediter (krediträntan och dröjsmålsräntan) från maximalt 40 till 20 procentenheter över referensräntan.
- Dröjsmålsränta: Ändrade bestämmelser för den ränta som kreditgivaren får ta ut när konsumenten är försenad med betalning.
- Kostnadstak: Ändrade bestämmelser för vilka kostnader som får tas ut i samband med konsumentkrediter, kontokrediter och kreditköp. Kostnaden får inte överstiga kreditbeloppet. Uppläggningsavgiften kommer även begränsas.
- Löptid: Ändringar av hur löptiden får ändras.
- Upplysning: Vid marknadsföring av kreditavtal ska särskild upplysning lämnas.
- Internationell aspekt:Förslaget innefattar även utländska kreditinstitut och föreslår att de ska omfattas av samma regler.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
För ändringar om tillståndsplikt föreslås ikraftträdande 1 juli 2025.Företag med befintligt tillstånd enligt LVK kan fortsätta att bedriva sin verksamhet, givet att en ansökan enligt LBF inkommer till FI senast 31 juli 2026. Ändringarna om skärpta villkor för konsumentkrediter föreslås börja gälla från den 1 mars 2025 för krediter som beviljas efter ikraftträdandet.
Effekter för företag på konsumentkreditmarknaden
Det finns cirka 70 konsumentkreditinstitut i Sverige som enligt förslaget inte längre kan bedriva konsumentkreditverksamhet enligt nuvarande regler i
LVK. De senaste 10 åren har LVK möjliggjort ett stort utbud av konsumentkrediter. Förslaget kan leda till minskad konkurrens eftersom en trolig effekt är att vi får en marknad där endast större och mer etablerade företag kan överleva med följden minskad mångfald av produkter och tjänster på marknaden. Vidare innebär förslaget långtgående konsekvenser för företag som enbart förmedlar eller distribuerar krediter, s.k. ”låneförmedlare” eller ”kreditförmedlare” som alltså inte själva lämnar/beviljar krediter. För dessa företag blir konsekvenserna av förslaget att de måste ansöka om tillstånd som bank eller kreditmarknadsföretag, vilket i praktiken innebär att låneförmedlare tvingas bli kreditgivare. Detta skulle få en negativ effekt på konsumenterna då deras valmöjligheter begränsas och riskerar att leda till högre lånekostnader vilket är något som förs fram av de branschföretag som yttrat sig i remissförfarandet. Förslaget syftar till att stärka konsumentskyddet genom minskad risk för överskuldsättning bland kredittagare. I kombination med de regler som föreslås om tillståndsplikt förväntas att det minskade räntetaket reducerar de krediter som i dag betecknas som högkostnadskrediter med totalt 73%.
Sammantaget kommer det ändrade regulatoriska landskapet att ställa konsumentkreditbranschen inför stora förändringar. Inte bara ur ett organisatoriskt perspektiv, utan även ur ett affärsmodellsperspektiv kommer förutsättningarna radikalt att förändras. Därutöver tillkommer kapitalkrav och regler om intern styrning och kontroll som LBF ställer på de bolag som väljer att gå vidare med tillståndsansökan.
Krav som ställs enligt LBF
Förslagen innebär att dessa bolag i stället måste följa de krav som ställs enligt LBF. Det handlar om stora organisatoriska förändringar, anpassning av affärsmodellen till bank-och finansieringsrörelse, kapitaltäckningskrav, likviditetskrav, intern styrning och kontroll, åtgärder mot penningtvätt, tillsyn och rapportering, IT- och informationssäkerhet och styrelseprövning.
Periculo erbjuder
Periculos erfarna konsulter har stor erfarenhet av tillståndsprocesser och kan ge stöd åt de företag som fortsatt vill kunna erbjuda konsumentkrediter enligt de nya reglerna. Vi kan stötta med följande:
- Rådgivning och strategi: Erbjuda förstudie och strategisk vägledning för en effektiv tillståndsprocess, samt utvärdering av affärsmöjligheter givet de nya reglerna, för att hjälpa er förstå om ni ska ansöka om tillstånd enligt LBF eller inte.
- Kravuppfyllnad: Säkerställa att företaget uppfyller alla lagkrav, inklusive sundhetskrav för att kunna gå in i med en ansökan hos Finansinspektionen.
- Ansökningsprocessen: Förbereda och lämna in en komplett ansökan till Finansinspektionen.
- Dokumentation och rapportering: Upprätta nödvändig dokumentation och rutiner för rapportering till Finansinspektionen.
Kontakta oss gärna för att få mer information eller för att boka in ett möte och diskutera din verksamhets utmaningar:
Jonas Fallenius
Ylva Swartling