Skärpta krav för kreditgivare: så påverkas marknaden av det nya förslaget

Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden

Bakgrund

Konsumtionslån på finansmarknaden erbjuds främst av banker och s.k. snabblåneföretag (eller konsumentkreditinstitut enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter). Banker omfattas av lagen om bank- och finansieringsrörelse (LBF) och har höga krav på kapital och organisation. Snabblåneföretag omfattades tidigare endast av registrerings-plikt och var mindre reglerade. Detta ledde till oro för överskuldsättning, särskilt bland unga och personer med låga inkomster. Snabblåneföretagen erbjöd lån med höga räntor och tog mindre hänsyn till låntagarnas ekonomiska situation. Därför infördes 2014 tillståndsplikt enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkredit (LVK) för denna typ av företag. Trots detta har skuldsättningen fortsatt att öka och nu föreslås ytterligare skärpningar.[1]

Förslag till ändringar

• Kvarstående möjlighet till kreditförsäljning: Förslaget syftar inte till att förhindra kreditförsäljning, utan snarare mer stringent reglering för att skydda konsumenterna. Företag kommer fortfarande att kunna sälja varor och tjänster på kredit, t.ex. mot faktura, utan tillstånd enligt LBF.
• Undantag för vissa typer av lån: Lån som ges enligt annan lagstiftning, såsom bostadslån eller kreditkortslån omfattas inte av kravet på tillstånd enligt LBF.
• Tidsram för genomförande: Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

Verksamhet med konsumentkrediter ska kräva tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse av följande skäl:

• Starkt konsumentskydd: Konsumenter ska ha tillgång till olika kreditmöjligheter för valfrihet och konkurrenskraftiga priser. Konsumentskyddet på kreditmarknaden måste även vara robust för att undvika överskuldsättning.
• Bristande effektivitet: Trots att lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter infördes, har den inte varit tillräckligt effektiv. Erfarenheter visar att konsumentkreditinstitut erbjuder lån till höga räntor och till personer med låg återbetalningsförmåga, vilket har bidragit till överskuldsättning.
• Ökad reglering: Med den tekniska utvecklingen har snabblån blivit lättillgängliga och skapat nya affärsmodeller. Utvecklingen har inte helt förutsatts vid införandet av den nuvarande lagen. Det föreslås att regleringen skärps och att konsumentkreditinstitut omfattas av samma krav som banker enligt LBF.
• Säkerställa sund konkurrens: Förslaget syftar till att minska överskuldsättning genom att endast tillåta kreditgivning av kreditinstitut, vilket kan bidra till att upprätthålla en sund konkurrens på marknaden.
• Anpassning av regelverk: För att skapa en enhetlig reglering föreslås att även andra finansiella företag, som tidigare undantagits från tillståndskrav enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter, nu måste ansöka om tillstånd enligt LBF om de vill fortsätta att bedriva kreditverksamhet.
• Internationell aspekt: Förslaget innefattar även utländska kreditinstitut och föreslår att de ska omfattas av samma regler om de vill bedriva kreditverksamhet i Sverige.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Lagändringarna föreslås börja gälla från den 1 juli 2025. De företag som ger krediter till konsumenter måste ansöka om tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsverksamhet. En övergångsperiod föreslås för företag som hade tillstånd eller undantag enligt tidigare lag (LVK). Övergångsreglerna gäller också för alla företag som omfattades av undantag enligt konsumentkreditlagen, för att underlätta övergången till den nya lagen.

Konsekvenser för aktörerna och konsumentkreditmarknaden

Effekter för företagen

Det finns cirka 70 konsumentkreditinstitut och 10 bostadskreditinstitut i Sverige som enligt förslaget inte längre kan bedriva konsumentkreditverksamhet enligt den nuvarande lagen. I stället måste de ansöka om tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsverksamhet, vilket innebär att de måste uppfylla krav och betala en ansökningsavgift på 1,4 mkr. De administrativa kostnaderna för att ansöka om tillstånd varierar mellan företag.

Effekter för konsumentkreditmarknaden

Sverige har cirka 175 kreditinstitut, inklusive banker och kreditmarknadsföretag. Lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter har möjliggjort ett större utbud av konsumentkrediter de senaste 10 åren, men konsumentkreditinstituten står för en liten del av nyutlåningen till konsumenter. Förslaget kan leda till en minskning av konkurrensen och utbudet av tjänster på konsumentkreditmarknaden. Det höga kapitalkravet och tillsynen för kreditinstitut jämfört med konsumentkreditinstitut kan ifrågasättas ur konkurrenssynpunkt. Förslaget syftar till att stärka konsumentskyddet genom minskad risk för överskuldsättning bland kreditmottagare.

Periculos erbjudande

Periculo har omfattande erfarenhet av tillståndsprocesser och kan stötta med följande i tillståndsprocessen för att företag fortsatt ska kunna erbjuda krediter till konsumenter.

• Rådgivning och strategi: Erbjuda förstudie och strategisk vägledning för en effektiv tillståndsprocess.
• Kravuppfyllnad: Säkerställa att företaget uppfyller alla lagkrav, inklusive sundhetskrav för att kunna gå in i med en ansökan hos Finansinspektionen.
• Ansökningsprocessen: Förbereda och lämna in en komplett ansökan till Finansinspektionen.
• Dokumentation och rapportering: Upprätta nödvändig dokumentation och rutiner för rapportering till Finansinspektionen.

Periculo har erfarenhet av liknande processer och kan ge stöd åt företag att följa lagstiftningen och uppfylla alla krav för att bedriva verksamhet lagligt och ansvarsfullt. Vi håller även utbildning om kapitaltäckning som är relevant för de företag som kommer under utökade tillståndskrav. Läs mer Kapitaltäckning i banker och finansiella företag – Basel, CRR och CRD IV – Periculo

[1] Finansdepartementet. Stärkt konsumentskydd på kreditmarknaden. 2024-05-08. s. 2.