Den 17 december i år träder en ny lag om visselblåsning i kraft som omfattar alla privata och offentliga arbetsplatser med minst 50 arbetstagare. Lagen har sitt ursprung i det EU-direktiv som antogs hösten 2019. Syftet med den nya lagen är att förstärka skyddet för den som visselblåser och reglera hur en organisation ska säkerställa en trygg kanal för visselblåsning och hantering av en visselblåsning.
Nedan följer en redogörelse för några av huvuddragen i lagen samt vad den innebär för arbetsgivare i privat sektor med 50-249 arbetstagare.
I korthet innebär den nya lagen det ska gå att visselblåsa muntligen eller skriftligen och det ska finnas möjlighet att vara anonym. Funktionen ska kunna föra en dialog med den
som visselblåser och säkerställa att den förblir anonym. Vidare ska visselblåsarfunktionen vara utformad så att den kan kategorisera ärenden, göra en bedömning av om ärendet är ett visselblåsarärende samt ge förslag på hantering av ärendet.
Mottagaren av en visselblåsning ska vara oberoende, vilket ska säkerställas genom att en självständig enhet eller personer utses av arbetsgivaren alternativt att en extern part agerar visselblåsarfunktion. Det ska finnas en instruktion för visselblåsarfunktionen samt en process för hur ett ärende bäst ska hanteras och i vilka fall det behöver utredas. Enkelt förklarat ska gången för visselblåsningen ske enligt följande:
I kravet på dokumentation ligger att samtliga delar av de interna rapporteringskanalerna och förfarandena ska beskrivas skriftligen. En beskrivning av hela visselblåsarfunktionen ska innehålla;
Fördelar med en bra funktion för visselblåsning
Det finns såväl ekonomiska, organisatoriska och kulturella fördelar med att upprätta en välfungerande funktion för visselblåsning och att i ett tidigt skede identifiera missförhållanden.
”förstärkning och förtydligande av skyddet för visselblåsare (dvs de som rapporterar missförhål-landen) förbättring av psykosocial arbetsmiljö, ett verktyg för att tidigare upptäcka fel och brister i verksamheten, minskad risk för ett skadat varumärke och andra ekonomiska risker för verksamheten. Stärkt förtroendet för verksamheten hos anställda, kunder, leverantörer, ägare och allmänhet. Ett ökat skydd för visselblåsare kan skapa bättre arbetsplatser.”
Artikel 19 i EU-direktivet anger att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förbjuda alla former av repressalier mot rapporterande personer. Det utvecklas vidare i artikel 23, där det anges att medlemsstaterna ska föreskriva effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner för fysiska eller juridiska personer som hindrar eller försöker hindra rapportering samt för de som vidtar repressalier.
I den svenska lagen framgår att en verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot att vidta hindrande åtgärder för rapportering av missförhållanden eller mot repressalier ska betala skadestånd till visselblåsaren för den förlust som uppkommer och för den kränkning som överträdelsen innebär.
Vad som i övrigt gäller för sanktioner i tillsynen är idag inte klargjort, men det kommer att klargöras i samband med att regeringen utser tillsynsmyndigheter via förordningsförfarandet.
Sammanfattningsvis förtydligar den nya lagen skyddet för visselblåsare och hur organisationer ska upprätta och bedriva funktionen för visselblåsning. En väl fungerande funktion för visselblåsning medför ofta många positiva effekter för en organisation och det finns därför flera incitament för din organisation att redan nu börja göra anpassningar i utformningen av sin visselblåsarfunktion för att vara redo då den nya lagen börjar tillämpas i juli 2022.
Nils Ludvig Kulling
VD Periculo AB
Periculo bevakar löpande utvecklingen av regelförändringar i sitt compliance- och riskhanteringsarbete. Vi erbjuder även utbildningar om regelverk, t.ex. om nya kapitaltäckningsregler. Besök vår hemsida för mer information, www.periculo.se
Källor: angivna ovan under respektive fotnot samt även Lag & Avtal, artikel om visselblåsning (2020-09-17)