av

Den 27 juni informerade Finansinspektionen om en ny kommande periodisk rapportering mot bakgrund av de nya penningtvättsföreskrifterna. Denna rapportering kan nu komma att bli en prövning för många mindre aktörer med tanke på att tillsynsmyndigheten får viss insyn i verksamheten hos dem som rapporterar. 

Den 1 augusti 2017 trädde en ny penningtvättslag i kraft och med den följde även nya föreskrifter från Finansinspektionen. Det uppdaterade regelverket omfattar många skärpningar och nyheter för de som berörs. En av de enskilt största förändringarna avser riskbedömningen som har fått stort utrymme i den nya lagstiftningen.

Det är nog ingen överdrift att tro att just riskbedömningen är ett område där man kan finna brister hos dem som berörs av penningtvättslagstiftningen. En anledning till detta är naturligtvis att riskbedömningen är ett svårt område och att det finns få riktlinjer från lagstiftarna att luta sig mot. Eftersom riskbedömningen är unik för varje aktör så innebär detta att det inte går att utgå från en generisk mall som sedan med en liten insats anpassas till den egna verksamheten.

Frågorna som ställs i den periodiska rapporteringen berör en mängd olika områden och är omfattande. Några exempel på rapporteringsområden är riskbedömning, interna rutiner och riktlinjer, kundkännedom, övervakning och rapportering och utbildning. Mot bakgrund av omfattningen har Finansinspektionen valt att sätta datumet för första inrapportering till senast 31 mars 2018.

Varken den uppdaterade penningtvättslagen eller den nya periodiska rapporteringen lär komma som en överraskning för de större aktörerna. Dock är nog problemet desto större för de mindre aktörer. Det finns en rätt stor kategori av aktörer som endast är registrerade hos Finansinspektionen alternativt går under undantag från tillståndsplikt.

Exempel på sådana företag är valutaväxlare eller som bedriver annan finansiell verksamhet alternativt de som är registrerade betaltjänstleverantörer med undantag från tillståndsplikt. Dessa aktörer har i viss utsträckning levt i en gråzon såtillvida att de inte legat under Finansinspektionens aktiva tillsyn men ändå varit skyldiga att följa penningtvättsregelverket fullt ut.

En gissning är att den regulatoriska mognaden och standarden kanske inte i alla lägen når upp till vad lagen föreskriver hos vissa av dessa aktörer. Att denna kategori inte legat under en aktiv tillsyn kan naturligtvis bidra till brister i insikten om vilka förpliktelser man har ur ett regulatoriskt perspektiv.

Den nya periodiska rapporteringen riskerar att synliggöra brister avseende intern regelefterlevnad eller kan åtminstone ge tillsynsmyndigheten en fingervisning om vilka de bör koncentrera sina framtida insatser mot. Att exempelvis svara nej på frågan om man har en allmän riskbedömning leder garanterat till framtida bekymmer.

Konklusionen är att den periodiska rapporteringen kommer för främst mindre aktörer upplevas som en väsentlig skärpning och samtidigt ge Finansinspektionen ett verktyg för att på distans få en viss uppfattning om aktörernas regulatoriska standard.

Om du har frågor runt denna artikel eller är i behov av hjälp inom exempelvis penningtvättsområdet så är du varmt välkommen att kontakta mig, bo.korposoff@periculo.se, 0730 351 200.

Författare Bo Korposoff, Periculo AB